Jump to content
The Education Forum

EN SVENSK KANON...


Recommended Posts

Innan jag börjar med detta debattämne så vill jag först deklarera min egen syn på vikten av historieämnet. För många år sedan så valde jag att läsa historia och utbilda mig till historielärare eftersom jag ansåg/anser att ämnet historia var/är oerhört berikande både för mig som individ och som samhällsmedborgare. Jag anser att dåliga eller inga kunskaper alls i historia skapar rotlöshet som ökar känslan av främlingskap (alienation). Detta för med sig en mängd problem, både för individen, gruppen och samhället. Därför har vi historielärare en mycket viktig funktion att fylla. Vi skall försöka få så många elever som möjligt att kritiskt granska vår historiska bakgrund och ur detta skapa en förståelse för framväxten av dagens samhälle. Detta motarbetar känslan av främlingskap och det ger ett kritiskt förhållningssätt som leder till möjligheter att förändra både sin egen och olika gruppers situation i samhällsorganismen. Nu till själva debattämnet - Behöver den svenska grundskolan en svensk kanon...? (ursäkta "vitsen")

I ett par års tid har det pågått en debatt om hur timantalet beskurits i ämnet historia - speciellt på grundskolenivå. När man för många år sedan skapade ämnet SO så försvann den absoluta tiden som var avsatt för ämnet historia. Före Lgr 80 så var kursplanen för historieämnet ganska väl definierad - efter Lgr 80 så fick grundskolan en betydligt vidlyftigare mer odefinierbar kursplan. 1994 stärktes historieämnet något men det finns inga krav på att behandla några speciella teman inom historieämnet. Till detta skall läggas det faktum att historieämnet delar tid med samhällskunskap, religionskunskap och geografi i blocket SO. I grundskolan så har detta block 885 klocktimmar till sitt förfogande. Om man delar lika så blir det 221,25 klocktimmar för ämnet historia. Det finns inga krav på denna statistiska fördelning vilket innebär att SO ämnet kan välja att använda fler eller färre timmar för ämnet historia.

I 80 svenska kommuner arbetar man med att ej använda några timplaner överhuvudtaget vilket gör en statistisk beräkning av timantal för historieämnet omöjlig.

Som gymnasielärare så kan jag bara konstatera att mina elevers förkunskaper i ämnet historia är mycket varierande. Jag har ett fåtal elever som kommer till gymnasiet med en god bakgrund i ämnet historia, en lite större grupp som har ett visst hum om vissa avgörande skeenden i historien (en hyfsad idé om den historiska kronologin) och en växande grupp av historiska analfabeter. En hel del tid går därför åt att försöka åtgärda den allra värsta historieokunskapen...

De fåtal elever som besitter relativt goda kunskaper i ämnet historia tappar här ofta intresset eftersom klassen repeterar för dem självklara kunskaper. Repetitionen går ändå ganska snabbt vilket i sin tur innebär att en del av de historiska analfabeterna ej tillgodogör sig kunskaperna och följaktligen ej förstår fortsättningen av det som vi kommer gå igenom...

Det är utifrån dessa nedslående erfarenheter som jag nu vill debattera en svensk historisk kanon i grundskolan. I Danmark så har historieämnet en garanterad undervisningstid på 300 klocktimmar i grundskolan (kommer att höjas till 360 klocktimmar år 2009). År 2006 så kom ett förslag om att man under 25% av denna undervisningstid skulle behandla en lista av 29 förutbestämda teman - (alltså ungefär 3 timmar per tema). Enligt förespråkarna för en dansk kanon skulle detta skapa en viss samstämmig historisk bakgrund. Eleverna skulle ha en gemensam lägsta nivå som innehöll en viss mängd dansk och utländsk historiekunskap. Denna nivå kan sedan den danske gymnasieläraren fortsätta att bygga på istället för att "starta från början" för att försäkra sig om att klassen har nödvändiga förkunskaper i ämnet historia.

Kritikerna till en dansk (eller svensk) kanon framför ämnets komplexitet. En av grundpelarna i historieämnet är just den kritiska granskningen av tolkningar av det som skett. En kanon skulle innebära att man accepterade en speciell tolkning framför alla andra vilket som sagt strider mot historieämnets grundläggande natur. Denna tolkning skulle dessutom kunna få en nationalistisk prägel vilket skulle innebära ytterligare komplikationer jämförbara med utbildningen i olika totalitära system där just historieämnet är ett kraftigt politiskt redskap...

Så vad tycker då du käre läsare - skall vi försöka skapa en historisk förkunskap bland våra grundskoleelever så att gymnasielärarna har en viss historisk grund att bygga vidare på eller skall vi förkasta detta kanonförslag eftersom det strider mot historiekunskapens "innersta väsen"?

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Årets häfte av HISTORIELÄRARNAS FÖRENING ÅRSSKRIFT innehåller en debatt kring svensk historiekanon efter förebilden från Danmark. Försök att stärka historieämnet i danska skolor har pågått under längre tid. Bortsett från ökning av timantalet som har genomförts har man också diskuterat vad de danska elever ska känna till när de slutar grundskolan.

En liknande debatt med kunniga deltagare finns publicerat i årsskriften.

Hur borde en svensk kanon se ut? Joo du, om detta finns det mycket delade meningar. Somliga av debattörer menar att det redan finns en historiekanon då alla svenska elever använder läroböcker med nästan identiskt innehåll. Andra kastar sig lustfyllt över uppgiften under rubriken ”Min svenska kanon” eller ”Det lutar åt en kanon”.

Om du själv vill ta del av debatten skaffa dig HISTORIELÄRARNAS FÖRENING ÅRSSKRIFT.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...
En liknande debatt med kunniga deltagare finns publicerat i årsskriften.

Många av våra kollegor är kunniga nog att debattera denna fråga. Det är ju ändå vi historielärare på gymnasiet som skall ta emot de elever som kommer från grundskolan så jag tror nog att det är befogat att diskutera deras förkunskaper...

Somliga av debattörer menar att det redan finns en historiekanon då alla svenska elever använder läroböcker med nästan identiskt innehåll.

Det är till viss del sant - dock finns det ingen garantitid för historieämnet inom det s.k. SO blocket. Detta innebär att frågan kvarstår - skall det finnas ett krav på att våra elever i grundskolan har fått vissa förutbestämda kunskaper i ämnet historia?

Om du själv vill ta del av debatten skaffa dig HISTORIELÄRARNAS FÖRENING ÅRSSKRIFT

OK - sedan hoppas jag att du och flera andra svarar på mitt försök att debattera frågan om en kanon eller ej i den svenska grundskolan...

Frågan som jag vill ha svar på är - skall vi försöka skapa en historisk förkunskap bland våra grundskoleelever så att gymnasielärarna har en viss historisk grund att bygga vidare på eller skall vi förkasta detta kanonförslag eftersom det strider mot historiekunskapens "innersta väsen"?

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

dbl post

Edited by John Dolva
Link to comment
Share on other sites

Having left Sweden at an early age (13, 1971) and having an english keyboard and knowing Swedes understand generally english very well, please forgive me for using english in commenting. (with my opinions.)

History is an interest. One has it instilled or just has it or not to some degree. Sometimes the interest comes later in life.

All countries tend to have a country centric history theme. Some countries have various degrees of sanitized history taught.

The story of Vasa loppet is of no intertest to an Australian et.c..

There should be a deeply embedded drive that history is taught as close to truth as possible. It should also touch on broad world history, devoid of any concerns for nationalism or political agendas. Morals and ethics are 'absorbed', or shaped, simply by living in ones environment.

What is universally important (IMO) is an aquisition of SKILLS in : posing questions, seeking answers, thinking independently and critically. That seems to be a fundamental building block upon which, when a genuine interest in History (herstory, theirstory, ourstory) is awakened at whatever time.

ie. : the suggestion is that in grundskolan a focus on things that are really 'cool' and interesting and filled with unanswerables are delved into, to awaken an interest or just to plant a seed of it, while a thorough grounding in the teaching of awareness on methodology, resources, and how to find and evaluate them, and an availability of broad avenues to information of any kind are facilitated.

With such in place perhaps the Gymnasium teacher can have a more receptive audience?

Edited by John Dolva
Link to comment
Share on other sites

Please sign in to comment

You will be able to leave a comment after signing in



Sign In Now
×
×
  • Create New...