Jump to content
The Education Forum

Om förhoppningar på den nya pedagogiken


Dalibor Svoboda

Recommended Posts

I slutet på nittiotalet började de första datorerna dyka upp på skolorna runt omkring i landet.

Förhoppningarna på detta verktyg var stora. Somliga pedagoger pratade om en revolution vad gäller undervisningen andra log lite blygt vid sidan om.

På vissa skolor började man experimentera med bärbara datorer till varje elev på andra hamnade dessa verktyg i låsta och larmade datasalar. Och tiden gick medan vi samlade på oss erfarenhet samt fortsatte argumentera kring och diskutera om för- och nackdelarna.

Nu är det kanske dags att göra en liten summering.

Är den nya it-pedagogiken en framgång? Har den gett eleverna bättre kunskaper och mera glädje? Eller används den inte längre? Hur ser den på din skola?

Edited by Dalibor Svoboda
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Ordförande i Ansvarskommittén Mats Svegfors tycker i artikeln ”Lärargnället är ibland fullständigt obegripligt” publicerad i Skolvärlden den 16 april 2004 följande:

”Jag är personligen övertygad om att datorerna kommer att vända upp och ner på skolan som vi känner den. Men skolan är delvis kvar i 1100-talet när Parisuniversitetet inrättades. Det är föreläsningstänkande, katederundervisning, högläsning och innantill-lärning.”

Mats Svegfors tycker att det är konstigt att det ändå inte hänt mer på orådet ”inlärning via dator” då så många datorprojekten har avlöst varandra under de senaste femton åren.

Vad tycker du som läser detta i frågan?

Link to comment
Share on other sites

Jag kan delvis hålla med Mats Svegfors i att det existerar mycket föreläsningstänkande och katederundervisning. Båda dessa indigrienser är viktiga då man fortsätter läsa vid någon av våra Universitet eller Högskolor. Har man inte blivit exponerad inför denna form av pedagogik så får man det jobbigt... Det både förklarar och till viss del rättfärdiggör detta sätt att lära ut, men den andra biten är också viktig. Det finns flera orsaker till att datorerna och IT-undervisning (och IT-pedagogik) ej slagit igenom på allvar än. Jag vill här peka på ett par viktiga orsaker;

Brist på kunskap. Detta kanske är den viktigaste faktorn. Många lärare vet hur man skall använda datorn som skrivmaskin, göra en del snygga presentationer, vissa kalkyler, databaser etc..., men de allra flesta har inte en aning om hur man skulle kunna använda datorn i klassrummet, tillsammans med eleverna.

Snuttifiering av de tidigare ämnena (ochschemat). När man delade upp våra ämnen i ett antal olika kurser och startade ett "flexibelt" schema så snuttifierades lärarens tillvaro. Möjligheterna att samköra med kollegor och klasser försvann. Detta innebar kraftigt försämrade möjligheter att använda datorn i utbildningen eftersom det är ett redskap som tar tid...

Brist på tid. En hel del av den tid som tidigare fanns till förfogande för förberedelser och efterarbete har "försvunnit". Som lärare tillbringar vi allt mer tid med uppgifter och möten som ej har med den direkta undervisningen att göra. Dessa uppgifter och möten är politiskt beslutade och vi måste därför genomföra dem. Allt mindre tid kan därför läggas på det som en gång var skolans verkliga kärnverksamhet - att bedriva undervisning...

Det finns naturligtvis möjlighet att förändra, men eftersom vi tillhör en yrkeskår som oftast är omyndigförklarad så får vi inte gehör för våra förslag till förbättringar. Viljan finns definitivt hos våra professionella kollegor - och kunskap är något som man behöver tid för att tillägna sig. Därför borde våra makthavare lyssna till vad som sägs från lärarhåll...

Edited by Anders
Link to comment
Share on other sites

Brist på kunskap. Detta kanske är den viktigaste faktorn. Många lärare vet hur man skall använda datorn som skrivmaskin, göra en del snygga presentationer, vissa kalkyler, databaser etc..., men de allra flesta har inte en aning om hur man skulle kunna använda datorn i klassrummet, tillsammans med eleverna.

Det är kanske detta vi borde diskutera. Vad är det egentligen man kan göra med datorerna i klassrummet, tillsammans med eleverna? Bortsett från de exempel du har räknat fram.

Tillhör du också till de som inte har en aning eller har du fått insikter och praktiska erfarenheter som ger svar på ditt eget påstående? Kan du dela med dig?

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Jag tar här upp en gammal "tråd", men bättre sent än aldrig...

Tillhör du också till de som inte har en aning eller har du fått insikter och praktiska erfarenheter som ger svar på ditt eget påstående? Kan du dela med dig?
Jag befinner mig någonstans mittimellan - jag har fått en viss aning, men har betydligt mer att lära. Därför kommer jag under de närmaste åren delta i ett projekt som kommer att arbeta med IT och pedagogik. Förhoppningsvis så kommer detta innebära en del insikter som jag med glädje skall förmedla. Det hoppas jag att även du kommer göra Dalibor...
Link to comment
Share on other sites

  • 2 years later...

Läste en kommentar i SvD i tisdags med namn Kravlös skola skapar lättstyrda medborgare angående boken ”Uppfostran och utbildning” skriven av professor i spanska Inger Enkvist.

Jag citerar från kommentaren:

”Skolan är det moderna samhällets sätt att försäkra sig om sin fortlevnad” skriver Inger Enkvist, professor i spanska i Lund och flitig skoldebattör, i sin nya bok ”Uppfostran och utbildning” (SNS Förlag). Skolan handlar inte bara om att överföra kunskaper och färdigheter, utan också om att introducera unga människor i medborgarskap. En demokrati, som lägger makten i händerna på medborgarna, fordrar för sin överlevnad att dessa kan skilja mellan bättre och sämre vägval. De blivande medborgarna måste känna till grundläggande fakta om natur och kultur, inklusive sitt eget och andra samhällens utvecklingshistoria. Men de måste också kunna värdera argument och bedöma logiken i påståenden som de ställs inför. Och, inte minst, de måste kunna se sambandet mellan medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Men så fungerar inte skolan i dag, noterar Enkvist. Den kunskapsinlärning som medborgarskapet förutsätter har till stora delar offrats till förmån för andra utbildningspolitiska mål, som främjande av jämlikhet och social integration. Och den självdisciplin som det goda medborgarskapet förutsätter har dömts ut som repressiv och reaktionär. Med slagord som ”barnet i centrum” avvisar trendriktiga pedagoger tanken att skolan har en formande uppgift, och går i stället in för att bekräfta redan existerande identiteter. ”Skolan hjälper inte längre de okunniga att bli kunniga och kultiverade utan får dem att tro att de redan är det.” Följden av den nya pedagogiken är framväxten av ”en ny samhällelig grupp som utmärks av sin okunnighet, sitt känslomässiga sätt att reagera och den lätthet med vilken den kan styras”.

Vill någon kommentera detta?

Hela kommentaren kan läsas på

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_15131239.asp

Link to comment
Share on other sites

Jag känner att Inger Enkvist skjuter långt över målet. Det finns två fenomen jag märker när jag är ute i skolor (på besök hos lärarkandidater, och för att bedriva fortbildning av språklärare): att ingenting vasentligt har förändrats i kunskapsynen bland lärare sedan 50-talet; och att unga lärare har haft en så teoretisk högskoleutbildning att de saknar dem intellektuella verktyg för att förstå situationen och förändra den.

Det ställs jättestora krav på dagens ungdom: bland dem förmågan att sitta passivt medan lärare delar ut papper som har kopierats om om igen sedan början på 80-talet! Naturligtvis är det lika svårt för dem att möta ett sådant krav som det var för deras föräldrar (som fick exakt samma blad från samma lärare för 20 år sedan!).

Vi diskuterade, vi lärare i engelska på högskolenivå emellan, faktum att den faktiskta kompetensen bland unga studenter varierar sig så mycket, trots att studenterna har fått samma betyg från deras respektiva gymnasieskolor. Någon administratör påstod att flera betyg i skolan skulle lösa problemet … och möttes av ett hånskratt! Dessa studenter har redan haft nog av lätt mätbara svar att skriva - det är därför att de inte har utvecklat en riktig förståelse för språket.

Lösningen ligger, tyvärr, i lärares händer … och för att börja måste de förstår att det är deras ålderdomliga metoder som behöver förändras.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Forlat mig men min svenska sprak stannade nar jag immigrerade till australien nar jag var 13 i 1971. Ocksa sa har jag inte en svensk 'keyboard'.

Det ar mycket har som jag tror jag forstar. Men jag kanske ar fel.

Unga barn lar seg att anvanda datorer hemma fran nar dom ar small. Mycket ar spel och IRC eller 'chat rooms' etc.Saker som deras cultur har interest i. Denna miljieu har ett sprak som ar en blandning av forkortningar plus ord fran andra sprak.

Sa nar dom kommer till skolan sa vet dom redan mycket mer en deras larare om manga seter att anvanda datoren.

Det ar i 'research' som en computer ar varkligt anvandig.

Att lara att 'touch type' ar en 'skill' som ar valdigt 'useful'.

Att lara hur man fragar for information ar en annnan.

En annan ar att lara hur man finner information pa nettet.

Det ar en viktig 'skill' darfor nar netted blir so blandad med 'commercialism' och 'prominence' or 'ranking' 'determines' var studenten slutar leta efter information. I andra ord, att lara hur man kan fa besta resultat fran datoren i en larnings environment, so moste man lara monga 'side issues' 'ranging' fran information security, till en 'wholistic' forstand om hur 'the web' fungerar till dens history och hur man best ser bakom the 'superficial' to the 'truth' 'of whatever' man letar efter.

Jag vet inte ifall detta 'deals' med problemet men jag tror det ar viktigt att larare forsoker stanna 'a step ahead' av studenten.

Personally jag tror att det ar viktigt att barn lekar mycket till dom ar 7 ar. Den, till dom gar till 'university' dom skulle ha basic anvandnings skills 'at least'.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

När Dalibor startade denna debatt om "förhoppningar på den nya pedagogiken" så tror jag att han ville diskutera om den svenska satsningen på datorer i varje skola har inneburit några märkbara förändringar i vårat förhållningssätt till inlärning. Lär sig elever mer och lättare? Har undervisningen blivit mer varierad, mer lustbetonad, mer innehållsrik...? Har vi fått ett nytt sätt att lära som tar till vara den nya teknikens fördelar? etc...

Precis som du skriver John så har de flesta barn/ungdomar idag en helt annan kunskapsnivå och många andra färdigheter när det gäller användandet av datorer än deras föräldrar och deras lärare. Detta är någonting som vi kommer att få leva med men för mig har frågan mer varit - utnyttjar man datorer på ett bra pedagogiskt sätt idag?

Det svar som Dalibor, David och jag själv gett är - Nej, oftast inte. Undervisningen är i stort sett samma idag som den var innan datorerna anskaffades till skolorna så någon större IT revolution kan man inte tala om. Varför har då denna effekt uteblivit? Jag belyste tre olika problem inom skolan då jag försökte svara på denna fråga;

Brist på kunskap. Detta kanske är den viktigaste faktorn. Många lärare vet hur man skall använda datorn som skrivmaskin, göra en del snygga presentationer, vissa kalkyler, databaser etc..., men de allra flesta har inte en aning om hur man skulle kunna använda datorn i klassrummet, tillsammans med eleverna.

Snuttifiering av de tidigare ämnena (och schemat). När man delade upp våra ämnen i ett antal olika kurser och startade ett "flexibelt" schema så snuttifierades lärarens tillvaro. Möjligheterna att samköra med kollegor och klasser försvann. Detta innebar kraftigt försämrade möjligheter att använda datorn i utbildningen eftersom det är ett redskap som oftast tar tid...

Brist på tid. En hel del av den tid som tidigare fanns till förfogande för förberedelser och efterarbete har "försvunnit". Som lärare tillbringar vi allt mer tid med uppgifter och möten som ej har med den direkta undervisningen att göra. Dessa uppgifter och möten är politiskt beslutade och vi måste därför genomföra dem. Allt mindre tid kan därför läggas på det som en gång var skolans verkliga kärnverksamhet - att bedriva undervisning...

Alla tre (Dalibor, David och jag) deltar i ett projekt som heter E-help (european history e-learning project ). Där har vi försökt ta reda på hur olika europeiska lärare använder sig av datorer på ett metodiskt och pedagogiskt sätt i klassrummet. Vi har också redovisat hur vi själva använder oss av datorer i skolan. Slutligen har vi successivt byggt upp en kunskap som vi skall försöka förmedla genom att anordna workshops i IT inom historieundervisningen i skolan. Även om våra elever besitter mycket bättre kunskaper inom vissa delar av datoranvändandet så är det ändå vi lärare som har det historiska kunnandet och en viss form av pedagogisk insikt. Jag är övertygad om att en viss förmåga att använda datorer tillsammans med dessa lärarkunskaper kan ge en mycket fruktbar "ny pedagogik"...

Edited by Anders MacGregor-Thunell
Link to comment
Share on other sites

Please sign in to comment

You will be able to leave a comment after signing in



Sign In Now
×
×
  • Create New...