Dalibor Svoboda

Vi kommer inte ifrån att ämnet historia som det undervisas på våra gymnasieskolor är alldeles för omfångsrikt och mångfacetterat för att man ska kunna "hinna med allt" under de få timmar som Historia A erbjuder. Vad är då viktigast? Vad kan jag utelämna?

Vi får inte glömma att olika intressen tycker olika i frågan.

Elever med invandrarbakgrund undersöker och skriver gärna om sitt lands historia då tillfällen ges. Samarbetar jag ämnesövergripande med andra lärare är önskemålet ibland att ha mera av kultur- eller teknik- eller ekonomihistoria på mina timmar. Och Levanade historia vill att vi ska lyfta förintelsen upp och gärna prata också om toleransen.

Och i den här trängseln är det samtidigt sant och uppenbart att den svenska historia har av olika skäl hamnat på undantag i dagens historiaundervisning. Detta är synd!

Jag läste en invandrare uttala sig ungefär på det här sättet i en debatt om integrationen: "Vill ni, svenskarna så ogärna vifta med den svenska flaggan på avslutningsdagen i skolan varför önskar ni då att vi ska assimileras och ta till oss era symboler. Ni själva ju smusslar bort med dem."

Detsamma gäller ju den svenska historia. Den borde stå i förgrunden och inte lite skamligt förvisad till en vrå.

Den är ju något som alla som lever i detta land borde känna till och vara stolta över.

Frågan kvarstår dock: hur ska vi få tidsutrymme i en i övrigt ganska så välfylld skoldag för att nå dit?!

Jag läser och läser de senaste två inlägg och då och då lyfter på blicken så att den fångar den hyllrad med läroböcker som finns litte snett till vänster ovanför min dataskärm, för att få en tankepaus. Sedan återvänder jag till texten för att ta del av nästa avsnitt.

Vad skulle man vilja tillägga? Vad skulle man vilja bejaka eller ifrågasätta?

Här har jag satt igång en debatt om läroböcker i ämnet historia (idén kom från Anders) främst med tanke på att skapa en debatt kring frågeställningen: vad vill vi, historialärare ha och vad vill vi inte ha? Dvs. hur borde våra läroböcker se ut betraktad från användarnivån. Dvs, vad vill jag (som enskilt lärare) använda mig av samt vad vill jag att mina elever ska ha till sin hjälp då de lär sig historia. I stället utökas denna frågeställning med intressant genomgång av historia läroböcker skrivet av Göran Hägg och publicerat nyligen i en kvällstidning ( det var jag som bad Kjell om publiceringen och jag har inte ångrat mig) samt ett genmäle från Anders. Jag skulle dock ändå vilja backa några steg tillbaka. Debatten borde inte handla om fakta fel, opedagogiskt ställda instuderingsfrågor, töntiga meningar eller gammaldagsillustrationer i den eller den lärobok. Inte heller borde debatten handla om betygskriterierna och hur dessa eventuellt kan tänkas tillämpas ........

Debatten borde väl i sin enkelhet handla om vilket innehåll läroboken i Historia A resp. Historia B resp. Historia C ska ha. Alltså vad vi lärare i ämnet historia tycker borde ingå i respektive kurser eftersom detta är centralt vad gäller kunskaperna på gymnasienivå i ämnet historia.

Om vi å andra sidan är nöjda med innehåll i de läroböckerna vi använder oss av idag kan vi väl tystna ty denna debatt kan då betraktas som avslutat.

"Göran Hägg har skrivit en mycket bra och läsvärd genomgång av svenska läroböcker i historia i Aftonbladet igår och idag (13/1). Dessutom har han mycket intressanta åsikter när det gäller betygskriterier. Man kanske borde lägga ut hans artiklar på detta forum?" skriver Kjell d.

Inte bara "kanske"! Definitivt borde du göra det.

Tack i förväg.

I do believe that the students from my school, Fredrika Bremer Upper Secondary school would like to do this kind of debate with your pupils.

Aren´t my students too old with respect to your students? I hope not.

I would like to do it with a group of interested students not with a class.

My collegue Peter Tollmar is keen on this too. We did this kind of debate quite often with students from American schools. But never in the context of Spring Europe.

Mayby there is a trace of these debates at the www.fredrika.se. Go to Projects and then go to Learning bridge.

www.fredrika.se

"Det finns flera länder i vår omedelbara närhet där minst 50% av historieundervisningen skall vikas till det egna landets historia. Kanske skulle man tänka sig att det var ett eget separat ämne - svensk historia. " skrev Anders.

Ja, varför inte? Detta "nya" ämne skulle kanske också kunna bidra till bättre integration av alla de elever med invandrarbakgrund som idag får veta så förtvivlat lite om Sverige ..... och dess historia.

"It is always seemed to me that the best vehicle for internationalism is the United Nations" wrote John Simkinin in the previous contribution

It is always seemed to me that the best vehicle for internationalism is us, individual human being.

I do have distrust of institutions which, as we have seen in the past, are almost always misused by different outside interest in the way we actually did not agreed upon. The United Nations are not any exception.

It is only when every one accept a profound international view based on humanity that we will achieve a better world. Therefore is education the first and most important step on the way away from nationalism and towards internationalism.

För inte så länge sedan förde jag en lång och omfattande e-mail debatt med en tjeckisk kvinlig professor vars passion och själpåtagna arbetsuppgift var att skriva ihop läroböcker i historia. De tidigare läroböcker hon skapade hade jag fått som gåva vid ett av mina besök nu gällde det de nya läroböcker som skulle följa den nya läroplanen som diskuterades för närvarande i Tjeckien. Enligt henne togs den nya läroplanen fram av tjänstemän från utbildningsdepartementet efter deras besök i Sverige och enligt den svenska modellen. Därför denna plötsliga brevväxling med mig.

Under debattens gång nämnde jag för henne att de läroböckerna för grundskola jag tidigare fick som gåva från henne verkade för omfattande och sprängfyllda med fakta. Jag såg ju hur mycket mekaniskt pluggande de krävde av elever då jag såg dessa arbeta med dem. Hur de bokstavligen avrådde de mindre flitiga elever att ta del av, just p.g.a. den mängd med fakta de innehöll. Mina gymnasieelever skulle jag inte vilja utsätta för dessa "för ambitiösa" texter. Jag mötes av oförståelse och ilska från hennes sida. Kanske för att den akademiska inställning är fortfarande förhärskande i den pedagogik som används i mitt hemland. Kanske för att ämnet historia var för henne det viktigaste ämne och följaktligen skulle en lärobok i historia innehålla "allt" viktigt.

Men de svenska historia läroböckerna? Är vi nöjda med dem? Vilka använder du? "Epok"? "Alla tiders Historia" ? Vad upplever du som bra resp. dåligt i dessa böcker?

Så hur ska en bra historia lärobok se ut?

Räcker det inte att jag hänvisade till sajten? De intresserade kan väl hitta dit och se vilka pedagogiska, ibland ämnesövergripande pojekt som presenteras på Fredrikas hemsida i sin helhet, tycker jag.

www.fredrika.se

Gå sedan till avsnittet "Pedagogiska projekt".

"Detta skapar rotlöshet och allienation - det är ett stort problem!!!" avslutar Anders sitt sista inlägg.

Jag skulle vara försiktigare om jag blev pressat på omdöme. Skulle en ordentlig genomgång av de sista två hundra åren av svensk historia leverara ej rotlösa och icke allienerade ungdomar till det svenska samhälle??? Eller beror mycket av den vilsenhet ungdomarna har med sig in i livet på mycket annat de brottas med. Saker som har lite att göra med deras kunskaper om den svenska historia.

Jag använder den blå "Alla Tiders historia". En embarmligare beskrivning av den svenska historia under den moderna tiden än den som finns i denna bok kan knappast hittas någon annanstans, enligt mig. Mina elever suckar tungt över den bitvis obegripliga och tråkiga texten de måste igenom. Och lär sig, mistänker jag, ganska litet. Eller har du en annan erfarenhet, Anders?

Förra läsåret samlade vi alla elever som läser historia från hela skolan för två halvdagar med filmvisning och påföljande debatt om filmens roll för historia gestaltning.

Första filmen eleverna såg var "Cabaret". De flesta eleverna har varit förberedda från lektionerna innan, vad gäller filmen samt också den tid den gestaltar. Det var knäpptyst i salen tills det homosexuella temat började rulla fram.

Den andra filmen var "Dr. Strangelove". Samma förberedelser gjordes med förarbete och efterdebatt. Jag vill minnas att de flesta elever uppfattade filmen som torr och tråkig. (Kjell du rekommenderade visning av detta film i ditt inlägg. Vad tyckte dina elever om denna film?)

Det krävdes ganska mycket förarbete av oss lärare som stod bakom initiativet med vilket vi ville lyfta upp ämnet historia på vår skola. Att hyra filmlokaler samt be många andra lärare om ledighet för eleverna tog på krafterna. Så i år hoppar vi över att göra denna satsning.

Tillsammans med ett par av mina klasser har jag i projektet "Fredernas Europa" bl.a intervjuat äldre som minns hur livet var i slutet av andra världskriget.

Dessa intervjuer kan ses på Fredrika Bremergymnasiets hemsida under rubriken "Projekt".

Fredrika Bremersgymnasiets hemsida: www.fredrika se

Och innan internet? Jag har fortfarande i mitt ägo ett underbart häfte som består av intervjuer mina elever genomförde under en jullovs ledighet! Sammantaget kan man säga att detta är ett upplevelserikt och och pedagogiskt välmotiverat arbetsätt.

Detta är på något sätt ett "tragiskt" problem i den svenska. Ja, hur mycket hinner man?

Några av mina kvinliga kollegor hinner relativ mycket, skulle jag gissa, främst tack vare det ansenliga gemensamma privata arkivet av "Hermans historia" filmer. Dessa dånar fram genom de tunnu gipsväggarna till angränsande klassrum titt som tätt på vår skola. Men hur hinner de sedan med allt det andra ...... den europeiska historia och världshistorien med för den del, undrar jag ibland då jag passerar förbi deras klassrum.

Och jag själv? Detta är min ständiga huvudverk. Oftast hinner man med någon del av den svenska historia då man går igenom historiska epoker i A-historia. Frihetstiden och Gustav III under Upplysningen t.ex. Men jag lägger stor vikt vid den svenska historia i klasser som läser B-historia. Och en varierad genomgång som sträcker sig från Birger Jarl till Olof Palme är ett måste. Synd bara att så få läser B-historia.

"För B-kursen i historia där "Alla tiders historia" används är slaveri ett tacksamt ämne att arbeta med och här kan man visa hela eller delar av filmen "Amistad". ",

skrev Kjell.

Tack för tipset. Jag själv ska just nu under vårterminen i B-historia starta med boken "Alla Tiders Historia B". I andra klasser har jag med hjälp av denna lärobok arbetat med avsnitten om Indianerna (och i anslutning visat film om"Crazy Horse"), Läkekonstensshistoria (och inte visat någon film alls .... klassen gjorde i stället ett studiebesök på Medicinhistoriska museet) etc. Men nu ska ja ta upp slaveriet och kanske visa något utsnitt ur "Amistad". Vilket skulle du rekomendera?

Aviation History.

During this Christmas holidays I gathered articles and historical background about Swedish aviation development from the start of the past century and up to today. Now I’m working at the article named "History of Swedish Aviation" which I intend to publish at History department/Virtual school. I would like to invite other aviation historian to write about the development of the aviation in their countries. I hope that this initiative will generate more contributions about the historical development of aviation in different European countries. I hope that my contribution will be published within the next two or three weeks.

History department is situated at:

http://vs.eun.org/eun.org2/eun/en/vs-histo....cfm?id_area=21

Going through the Elementary school and later on Upper Secondary School in Czechoslovakia I remember rather clearly how the history books ( and other schoolbooks too) told us that almost every achievement in human history was made by Russians (or Soviet people). True, there have been famous chemist Mendelejev, but I still remember that we learned that a steam engine was invented by Russian in 1600 century in a coal district of Ural. The same applied to flying and cars and motorcycles, you just name it!

This dogmatic teaching was due to devote cheering of The Great Russian revolution (and its superb humanistic achievement!) practised probably in every satellite country of Eastern Europe. To survive these continuous indoctrination we were telling jokes like: "Who do you think invented condoms? Of course the great Soviet comrade .....".

This is a slightly different focus at the subject discussed but I couldn't just let my memory stay silent.

En svensk historisk hemsida jag tycker väldigt mycket om är historikern och akademiledamoten Peter Englund hemsida (http://www.peterenglund.com/). Den har bra design är lättnavigerbart och innehåller en mängd spännade artiklar.

Senast vi diskuterade inköp av breddvidläsningslitteratur för ämnet historia på en ämneskonferens enades vi snabbt att sidan (http://www.peterenglund.com/textarkiv.htm) skulle kunna användas för detta ändamål. Vi har ju trots allt brist på pengar på skolan! Och att eleverna väljer själva bland alla esseär är pedagogisk vettigt, praktiskt och också gratis.

I work as a teacher of History, Civics and International relations at Fredrika Bremergymnasiet, (http://www.fredrika.se/) an upper secondary school (16 - 19 age group) situated in a suburb of Stockholm. I'm born in Czechoslovakia but moved to Sweden in 1968.

Since 1995 I worked with information technology and pedagogical issues either at my school but also at Knowleadge and Kompetence Foundation and/or at National Agency for Education.

At my school I’m involved in two international ICT projects namely ”The Learning Bridge” and “Peace of Europe” (Fredernas Europa). Both projects can be viewed at the school homepage under the headline "Projects".

I did worked with and participate in following pedagogical projects: Netdays 1999-2001, eSchola 2001.

I am Head of History department, one of the classroom situated at Virtual School.

The Virtual School is one of the projects which is run by the European Schoolnet.

http://eunbrux02.eun.org/portal/index-en.cfm

http://vs.eun.org/eun.org2/eun/en/index_vs.cfm

http://vs.eun.org/eun.org2/eun/en/vs-histo....cfm?id_area=21

Då och då visar jag någon spelfilm med historisk motiv. Efter att en och en halv timme har gått och jag med klassen försöker mig på en debatt kring det vi har just sett känner jag ibland att tiden skulle ha kunnat användas bättre. Skulle den kunna göra det?

Hur ofta vågar du dig på att visa filmen som "Jean d´Arc", "Master and Commander" eller "Gladiator"? Eller visar du hellre andra filmer än storfilmer från Hollywood? Filmer av typen "Goddag herr Wallenberg"?

Är inte en klassrumsbaserad filmvisning slöseri med tiden? Många eleverna ser ju storfilmer med historiska motiv på sin fritid ändå?

Hur tar du upp det historiskt korrekta resp. okorrekta som filmen berättelse byggs kring? Är man alltid påläst för att kunna diskutera detta?

Det skulle vara bra att få veta hur andra gör och vilka erfarenheter har man samlat på sig angående filmer med historiska motiv.