Jump to content
The Education Forum

Svensk Historia


Recommended Posts

SVENSK HISTORIA I HISTORIEÄMNET I SVERIGE - FÖR MYCKET ELLER FÖR LITE?

Eftersom våra undervisningstimmar i historia är ytterst begränsade så skulle det vara intressant och höra vad du som lärare hinner med när det gäller behandlingen av den svenska historien.

Det skulle också vara intressant och höra vad våra elever/studenter anser om mängden och innehållet av svensk historia inom vår historieundervisning. :blink:

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Detta är på något sätt ett "tragiskt" problem i den svenska. Ja, hur mycket hinner man?

Några av mina kvinliga kollegor hinner relativ mycket, skulle jag gissa, främst tack vare det ansenliga gemensamma privata arkivet av "Hermans historia" filmer. Dessa dånar fram genom de tunnu gipsväggarna till angränsande klassrum titt som tätt på vår skola. Men hur hinner de sedan med allt det andra ...... den europeiska historia och världshistorien med för den del, undrar jag ibland då jag passerar förbi deras klassrum.

Och jag själv? Detta är min ständiga huvudverk. Oftast hinner man med någon del av den svenska historia då man går igenom historiska epoker i A-historia. Frihetstiden och Gustav III under Upplysningen t.ex. Men jag lägger stor vikt vid den svenska historia i klasser som läser B-historia. Och en varierad genomgång som sträcker sig från Birger Jarl till Olof Palme är ett måste. Synd bara att så få läser B-historia.

Link to comment
Share on other sites

I en diskussion för några månader sedan så kom svensk historia inom gymnasieämnet historia upp. Jag uttryckte då följande åsikt;

Jag har under ett flertal år känt att Sverige och den svenska skolan rent generellt är dåliga på att behandla sitt lands egen historia. Jag eftersöker defentivt inte en historia baserad på nationalism, men jag önskar att vi mer kunde fokusera på vårt eget lands historia. Min erfarenhet då jag diskuterat detta med andra gymnasielärare i historia är att under en 80 timmars kurs (A kurs i historia) så tar man upp 15-20 timmars svensk historia (vikingar, något om Gustav Vasa och etablerandet av den svenska nationalstaten, stormaktstiden och något kort om utvecklingen under 1800-1900-tal). Den korta tid som spenderas på studier om den svenska historiska utvecklingen under de senaste två hundra åren för med sig att våra elever, även om de läser ämnet historia på gymnasiet, har en liten förståelse för hur vårat samhälle idag har växt fram och varför det ser ut som det gör. Detta skapar rotlöshet och allienation - det är ett stort problem!!! :)

Link to comment
Share on other sites

"Detta skapar rotlöshet och allienation - det är ett stort problem!!!" avslutar Anders sitt sista inlägg.

Jag skulle vara försiktigare om jag blev pressat på omdöme. Skulle en ordentlig genomgång av de sista två hundra åren av svensk historia leverara ej rotlösa och icke allienerade ungdomar till det svenska samhälle??? Eller beror mycket av den vilsenhet ungdomarna har med sig in i livet på mycket annat de brottas med. Saker som har lite att göra med deras kunskaper om den svenska historia.

Jag använder den blå "Alla Tiders historia". En embarmligare beskrivning av den svenska historia under den moderna tiden än den som finns i denna bok kan knappast hittas någon annanstans, enligt mig. Mina elever suckar tungt över den bitvis obegripliga och tråkiga texten de måste igenom. Och lär sig, mistänker jag, ganska litet. Eller har du en annan erfarenhet, Anders?

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle vara försiktigare om jag blev pressad på omdöme. Skulle en ordentlig genomgång av de sista två hundra åren av svensk historia leverara ej rotlösa och icke allienerade ungdomar till det svenska samhälle??? Eller beror mycket av den vilsenhet ungdomarna har med sig in i livet på mycket annat de brottas med. Saker som har lite att göra med deras kunskaper om den svenska historia.

Naturligtvis är inte bättre historiekusnskaper om de två hundra senaste åren den enda lösningen till våra elevers rotlöshet/allienation, men jag tror fullt och fast att goda kunskaper om framväxten av dagens svenska samhälle hjälper dem att skapa en förståelse som motverkar denna rotlöshet/allienation. I denna fråga ligger också ett lands attityd till sin egen historia. Det finns flera länder i vår omedelbara närhet där minst 50% av historieundervisningen skall vikas till det egna landets historia. Kanske skulle man tänka sig att det var ett eget separat ämne - svensk historia. Fördelen med att skapa ett separat ämne vore att man fick ett bestämt antal timmar till sitt förfogande för just detta ämne. Dock är det viktigt att påpeka att ämnet inte får "isoleras" utan naturligtvis bör den internationella historien löpa parallellt med denna kurs.

Då det gäller läroböcker i historia så är detta ett annat kapitel. Jag inbillar mig att vi inte skulle sitta och skapa så mycket eget material om det fanns goda läroböcker... samtidigt är jag medveten att varje lärobok är en kompromiss och en strid mot ett allt för litet sidantal. Det är förmodligen omöjligt att skriva en lärobok i historia som flertalet skulle bli nöjda med - eller? Det sista påståendet/frågan skulle också vara intressant att ta upp till debatt - Går det att skapa en bra lärobok i historia? :)

Link to comment
Share on other sites

"Det finns flera länder i vår omedelbara närhet där minst 50% av historieundervisningen skall vikas till det egna landets historia. Kanske skulle man tänka sig att det var ett eget separat ämne - svensk historia. " skrev Anders.

Ja, varför inte? Detta "nya" ämne skulle kanske också kunna bidra till bättre integration av alla de elever med invandrarbakgrund som idag får veta så förtvivlat lite om Sverige ..... och dess historia.

Edited by Dalibor Svoboda
Link to comment
Share on other sites

Det pågår just nu en debatt om att återskapa ämnesbetygen och gå ifrån kursbetygen. Kommer detta innebära en återgång till ett historieämne som ej är uppdelat i A, B och C? Isåfall så kommer vi knappast få ett separat ämne för svensk historia...

Jag håller med Dalibor om nyttan av svensk historia för våra invandrarelever, men samtidigt så är allt fler av våra svenska elever lika okunniga om sitt eget lands historia. De behöver också få tillgodogöra sig kunskaper om det svenska samhällets framväxt och utveckling.

Link to comment
Share on other sites

Vi kommer inte ifrån att ämnet historia som det undervisas på våra gymnasieskolor är alldeles för omfångsrikt och mångfacetterat för att man ska kunna "hinna med allt" under de få timmar som Historia A erbjuder. Vad är då viktigast? Vad kan jag utelämna?

Vi får inte glömma att olika intressen tycker olika i frågan.

Elever med invandrarbakgrund undersöker och skriver gärna om sitt lands historia då tillfällen ges. Samarbetar jag ämnesövergripande med andra lärare är önskemålet ibland att ha mera av kultur- eller teknik- eller ekonomihistoria på mina timmar. Och Levanade historia vill att vi ska lyfta förintelsen upp och gärna prata också om toleransen.

Och i den här trängseln är det samtidigt sant och uppenbart att den svenska historia har av olika skäl hamnat på undantag i dagens historiaundervisning. Detta är synd!

Jag läste en invandrare uttala sig ungefär på det här sättet i en debatt om integrationen: "Vill ni, svenskarna så ogärna vifta med den svenska flaggan på avslutningsdagen i skolan varför önskar ni då att vi ska assimileras och ta till oss era symboler. Ni själva ju smusslar bort med dem."

Detsamma gäller ju den svenska historia. Den borde stå i förgrunden och inte lite skamligt förvisad till en vrå.

Den är ju något som alla som lever i detta land borde känna till och vara stolta över.

Frågan kvarstår dock: hur ska vi få tidsutrymme i en i övrigt ganska så välfylld skoldag för att nå dit?!

Edited by Dalibor Svoboda
Link to comment
Share on other sites

  • 5 weeks later...

Jag håller med om att det är ett problem med att hinna med tillräckligt stor del av den svenska historien och jag själv har nu innevarande läsår försökt att utöka delen av svensk historia. Det är annars mycket lätt att den svenska delen får stryka på foten till förmån för de stora linjerna i 1900-talets historia. Som varande hälften norrman kan jag inte låta bli att förundras över hur man kan läsa ca 50% norsk historia i en a-kurs när det finns så lite norsk historia. (Jag vet att mina norska kusiner kommer att försöka strypa mig om de läser detta!). Detta har självklart att göra med en nationalism som i Norge till största delen har positiva förtecken. Kanske vår strävan i Sverige att vara så lite nationalistiska som möjligt har gått för långt och att vi i vår historieundervisning också vill vara så internationella att vi förbigår vårt eget land?

I a-kursen lägger jag detta år en tyngdpunkt på ett längdsnitt över demokratins framväxt i Sverige vilket är viktigt inte minst för invandrarelever. Dessutom läser vi efterkrigstidens historia. Palmemordet och Estoniakatastrofen är också historia.

Link to comment
Share on other sites

Som varande hälften norrman kan jag inte låta bli att förundras över hur man kan läsa ca 50% norsk historia i en a-kurs när det finns så lite norsk historia.
Självklart så är det så att det finns lika mycket norsk historia som någon annat lands historia - dock är Norges historia som självständigt land av naturlig anledning lite kortare än de närmaste nordiska ländernas historia. Här finns väl också en förklaring till norrmännens val att fokusera på sin egen historia. Det är viktigt att klart visa sin självständighet när man under ett flertal århundraden antingen stått under danskt styre eller varit i union med Sverige.

När det gäller vår egen brist på nationell framtoning så kan man ju spekulera i orsakerna till det - är det bristen på "nationella kriser"?, är det en medveten politisk fokusering där internationalisering alltid går före det nationella?, är det en nationell splittring där den lokala samhörigheten är starkare än känslan av en nationell samhörighet?, är det ett resultat av att många människor i dagens Sverige har en helt annan etnisk bakgrund?, etc... Orsakerna kan vara många. Dock anser jag (som jag framfört ovan) att en ökad fokusering på den svenska delen i ämnet Historia är nödvändig. Jag är väl medveten om att Sverige inte är en självständig liten "ö" men med rätt koppling till den övriga Europeiska historien så skulle en ökad kunskap om det moderna svenska samhällets framväxt hjälpa våra elever till en större förståelse av vad det är som har format dagens samhälle och då indirekt ge dem kunskap om hur morgondagens samhälle bör utformas... :rolleyes: Därför är Kjells ökade fokusering på den svenska delen av historieämnet lovvärd och utomordentligt viktig!

Edited by Anders
Link to comment
Share on other sites

Historia A och de flesta läroböcker vi använder är uppbyggda av tidstypiska teman såsom ”hur såg livet under medeltiden ut”, ”vilka förändringar förde renässansen med sig” eller ”upplysningstiden tankar och idéer”. För att åskådliggöra dessa företeelser beskrivs den historiska verkligheten i olika tidstypiska länder. Detta förhållningssätt gör nog inte historia A speciellt internationell samtidigt som det inte skapar tillräckligt utrymme för svensk historia! Det känns som om dessa två olika förhållningssätt trängs med varandra på ett omaka sätt.

De underlättar inte undervisningen. De är inte speciellt pedagogiska. De skapar förvirring och oklarhet.

Och utöver detta ska vi få en femtiopoäng lång kärnkurs för alla på gymnasiet. Som Anders påpekade kommer dagens historia A med detta förslag minska från 90 poäng till 50! Är detta att betrakta som vinst för historia ämnet?

Hur mycket plats ska den svenska historien få i den 50 poäng långa kursen??

Edited by Dalibor Svoboda
Link to comment
Share on other sites

I a-kursen lägger jag detta år en tyngdpunkt på ett längdsnitt över demokratins framväxt i Sverige vilket är viktigt inte minst för invandrarelever. Dessutom läser vi efterkrigstidens historia. Palmemordet och Estoniakatastrofen är också historia.

Vilka läroböcker använder du dig av? Vilka andra hjälpmedel hade du till hands?

Det lämpliga avsnittet i ”Alla tiders historia” är inte direkt välskrivet?

Jag har arbetat i min klass med svenska ”moderna” personligheter. Alfred Nobel, Hjalmar Branting, Tage Erlander m.m. och den tid de verkade i. Bara för att komma ifrån avsnittet i läroboken som jag vet få av mina elever tycker om.

Link to comment
Share on other sites

Och utöver detta ska vi får en femtio poänglång kärnkurs för alla på gymnasiet. Som Anders påpekade kommer dagens historia A med detta förslag minska från 90 poäng till 50! Är detta att betrakta som vinst för historia ämnet?

Hur mycket plats ska den svenska historien få i den 50 poäng långa kursen??

Visserligen så diskuteras denna fråga på annan plats, men här finns ett samband med tid som borde avsättas för svensk historia. Jag ser inte någon lösning på hur detta skall ske med ytterligare nedskärningar i historieämnet för de flesta elever som idag läser 100 poäng historia. Möjligen så blir det som jag skrev så att flera skolor kommer välja att endast behandla de senaste hundra åren - då kan en del svensk historia också få ett visst utrymme. Att behandla epoker och kronologiskt visa förändringar över tid kommer i stort sett bli omöjligt... Det är mycket viktigt att våra representanter för historieämnet agerar kraftfullt och klart visar att en kärnämneskurs på 50 poäng för samtliga program istället för dagens 100 poäng för vissa program inte är en förbättring - utan kommer leda till en försämring. :rolleyes:

Edited by Anders
Link to comment
Share on other sites

Please sign in to comment

You will be able to leave a comment after signing in



Sign In Now
×
×
  • Create New...