Jump to content
The Education Forum
  • Announcements

    • Evan Burton

      OPEN REGISTRATION BY EMAIL ONLY !!! PLEASE CLICK ON THIS TITLE FOR INFORMATION REQUIRED FOR REGISTRATION!:   06/03/2017

      We have 5 requirements for registration: 1.Sign up with your real name. (This will be your Username) 2.A valid email address 3.Your agreement to the Terms of Use, seen here: http://educationforum.ipbhost.com/index.php?showtopic=21403. 4. Your photo for use as an avatar  5.. A brief biography. We will post these for you, and send you your password. We cannot approve membership until we receive these. If you are interested, please send an email to: edforumbusiness@outlook.com We look forward to having you as a part of the Forum! Sincerely, The Education Forum Team
Sign in to follow this  
Dalibor Svoboda

Historia som ett kärnämne!?

Recommended Posts

Regeringen kommer att föreslå att den nya läroplanen för gymnasier ska bl.a förändra historieämnets status. Från att ha varit ett karaktärämne läst av få till att bli ett kärnämne för alla med kursomfång på 50 poäng. Enligt utredningen ska det nya historieämnet "ge en bakgrund till vår egen tid (och) skapa sammanhang och förståelse för samhällets utveckling".

I en artikel i "Skolvärden" från den 15 januari 2004, uttalar sig professor Dick Harrison och akademiledamot Peter Englund om kursens innehåll.

Peter Englund tycker att "en hel del av undervisningen måste handla om de stora rörelserna i historien. Alltså upptäckten av världen, upplysningen, franska revolutionen, industrialismen, ryska revolutionen." Englund citerar också den franske författaren Stendahl som hävdade att "All sanning och vällust finns i detaljerna" och förespråkar detta tillvägagångsätt i undervisningen.

Dick Harrison säger: " Eftersom kursen har så litet omfång finns det en risk att historieundervisningen blir en världshistorisk racebana. ..... Eller att man renodlar kronologin till en epok, till exempel till 1900-talet." Kursen borde enligt honom "få en övergripande perspektiv, alltså den stora historien. Men man måste också gå på djupet med något tema, som har det långa tidsperspektivet. .. till exempel etnicitet och rasismen".

Vad tycker du som undervisar i historia på någon gymnasieskola? Hur skulle du vilja lägga upp din 50 poängs historiekurs?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ämnet historia har haft en negativ utveckling de senaste årtiondena i den svenska gymnasieskolan. Före den stora gymnasiereformen som delade upp gymnasekolan i 17 nationella program så hade vi två- och treåriga linjer.

De treåriga linjerna var högskoleförberedande. Det fanns fem olika nationella linjer; Humanistisk, Samhällsvetenskaplig, Ekonomisk, Naturvetenskaplig och Teknisk (vilket hade ett fjärde år).

1971 så läste de Humanistiska och Samhällsvetenskapliga linjerna 248 timmar Historia - utspridda över 2 år. 1993 så kapades timantalet till 190 timmar och under de senaste två åren så har olika egna val reducerat timantalet ytterligare för flertalet elever - till mellan 75-90 timmar (beroende på vilken skola man går på). Detta inom de program som borde innehålla en väsentlig del historia.

Inom de Ekonomiska, Naturvetenskapliga och Tekniska linjerna så blev skillnaden ej lika stor. De läste ämnet Historia mellen 99-149 timmar under ett år. A-kursen i Historia har skurit ned dessa timmar till 75-90 timmar (samma som ovan).

Om den nya kärnämneskursen blir 50 poäng så kommer detta att bli en ytterligare reducering av ämnet Historia. :D Flera av de äldre linjerna/programmen ovan kommer då förmodligen välja att inte lägga in B- och C-kurs som ett valbart alternativ. Därför måste vi försöka få en A-kurs som iallafall motsvarar dagens A-kurs. Varför?

Det är svårt nog att behandla de olika delarna av historien idag - en halvering av denna tid gör uppdraget i stort sett omöjligt. Idag kan man välja att relativt snabbt beskriva de olika epokerna i historien med några få nedslag eller koncentrera sig på de senaste århundradena med mer detaljerade studier. Det senare alternativet kan också inbjuda till lite mer fokus på den svenska historien vilket jag personligen tycker ofta är eftersatt.

Vi har vid vår skola (Hvitfeldtska Gymnasiet) valt att koncentrera oss på de sista århundradena - en halvering av timantalet kan innebära att vi får göra en ytterligare koncentration - till att behandla det sista århundrandet (med en mycket kort inledande översikt av olika "historiska epoker). Om någon tid gives så kan man tänka sig att parallellt köra en valfri fördjupning som gör att eleverna iallafall får möjlighet att behandla något område i den "äldre" historien. Bäst vore dock om den nya kärnämneskursen i Historia ges tillräckligt antal poäng (och timmar) så att vi inte hamnar i den tidsknipa jag beskrivit ovan. :D

Share this post


Link to post
Share on other sites
Vi har vid vår skola (Hvitfeldtska Gymnasiet) valt att koncentrera oss på de sista århundradena - en halvering av timantalet kan innebära att vi får göra en ytterligare koncentration - till att behandla det sista århundrandet (med en mycket kort inledande översikt av olika "historiska epoker).

Vi på Fredrika Bremergymnasiet bestämde oss då vi diskuterade kursplanen för en epokgenomgång i historia A. Vi tyckte att ett sammanhängande syn på historia var det viktigaste målet för oss och eleverna efter att ha inhämtat information från kommunens grundskolor.

Vissa grundskolor i vår kommun hade relativt liten undervisning i historia andra hade förlagt större tyngdpunkt där. Vad gör man sedan av det, resonerade vi?

Sedan dess har vi haft fortlöpande debatter kring detta val vi tidigt gjorde utan att kunna enas om ändring. Utan att kunna helhjärtat sluta bakom ett annat arbetssätt, borde man kanske skriva.

Jag tror att gymnasieskolor skulle kunna vinna mycket på ett gediget samarbete med sina kommunala grundskolor. Måste man gå igenom samma historieavsnitt två gånger? En gång på grundskolan och nästa gång på gymnasiet? Vad ska den ena del av den kommunala utbildningen ta hand om och vart ska nästa nivå ta vid.

Det är dessa debatter som kanske kommer att göra den nya 50 poängskursen genomförbar!

Share this post


Link to post
Share on other sites
Vi tyckte att ett sammanhängande syn på historia var det viktigaste målet för oss och eleverna efter att ha inhämtat information från kommunens grundskolor.

Vissa grundskolor i vår kommun hade relativt liten undervisning i historia andra hade förlagt större tyngdpunkt där. Vad gör man sedan av det, resonerade vi?

Här pekar du på ett ständigt problem för dagens gymnasieskolor. Våra grundskolor har behandlat ämnet Historia på en mängd olika sätt - delvis beroende på skolans allmänna profil, delvis beroende på SO-lärarens bakgrund. Har han/hon Historia som ett av sina huvudämnen så behandlas ämnet mer ingående, om inte så finns risken att läraren väljer att lägga huvuddelen i något/några av de andra ämnen som ingår i SO. Efter detta så tar vi emot eleverna - med väldigt olika förutsättningar. Jag brukar starta mina A-kurser med ett litet förkunskapstest. Resultatet av detta kommer sedan delvis att avgöra innehållet i kursen, men som jag skrev tidigare vi har valt att koncentrera oss på det som kallas "modern historia". Med en halvering av tiden i A-kursen så kommer möjligheterna att välja väg att ytterligare begränsas. Om man skall behandla epoker - förändringar över tid, så måste det finnas tillräckligt med tid på schemat. Kanske skall vi lägga upp instuderingsavsnitt via våra nätverk/hemsidor och endast koncentrera oss på den generella historien - epoker vid lektionerna; eller kanske tvärtom. Lägg ut det typiska för olika epoker på nätverken/hemsidorna och studera förändringar över tid med en del fördjupningar under lektionstid? Jag vet inte... Det bästa är dock om timantalet (och poängantalet) ej förändras!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag undrar ibland om vi inte borde se på problemet med den "krympande tiden" för ämnet historia från hittills outforskade perspektiv.

Om alla ämnen alltid slåss för ökat utrymme med argument att detta är livsviktigt för ....... ja för vad?! då blir resultatet ett allmänt slagsmål där på förlustsidan finns nervösa och av arbetsuppgifter överhoppade eleverna.

Att komma ifrån detta dilemma kan man dels göra genom ett fördjupat sammarbete med kommunens grunskolor. Simsalabim, plötsligt skulle ämnet historia få många fler timmar och större tyngd. Och vi skulle slippa ta samma saker om igen på gymnasiet, vilket eleverna ibland undrar varför vi gör. Men vi skulle också kunna lägga beslag på projektarbeten i större utstäckning. Helt enkelt låta elever arbeta med historiska uppgifter under dessa 100 poäng/timmar i årskurs tre.

Och inte minst ta ordentligt tag i historia C. Propagera för den och fylla den med lustfyllt innehåll.

Jag vet att att detta löser inte problemet med de ynkliga 50 poäng kärnkurshistoria tilldelas men vi måste helt enkelt bli mer kreativa i vårt sätt att hantera verkligheten. Dvs. öka historiens tygd och närvaro där det går och inte där det ändå inte ges från regeringens håll något utrymme.

Edited by Dalibor Svoboda

Share this post


Link to post
Share on other sites

I samband med att den ”nya” gymnasieskolan kommer att starta år 2007 så kommer historieämnet genomgå en del märkbara förändringar. Istället för tre stycken kurser (Historia kurs A (100 poäng), Historia kurs B (100 poäng) och Historia kurs C (100 poäng)) så kommer vi att få fyra stycken kurser (Historia 1 (50 poäng), Historia 2 (100 poäng), Historia 3 (100 poäng) och Historia 4 (100 poäng)). Den första kursen (Historia 1) kommer dessutom att bli ett nytt kärnämne vilket historieämnet inte varit tidigare. Idag så ges ett slutbetyg i varje delkurs i ämnet Historia. Efter år 2007 så kommer ett samlat ämnesbetyg att utdelas. Om en elev läst flera delkurser så kommer det sist satta betyget att gälla som ämnesbetyg. Det vore nu mycket intressant att se hur olika skolor kommer att tackla denna 50-poängs kärnämneskurs.

Här är vår (Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg) försiktiga beskrivning av den nya kärnämneskursen Historia 1. Kursen är relativt lätt att identifiera. Den innehåller följande moment;

1. Kronologisk grund: En kortare genomgång av de större epokerna i rätt tidssammanhang

2. Modern historia (kan läsas på två olika sätt):

a. Teman: Klassen/eleven väljer några teman som beskriver/diskuterar/ analyserar grunddragen i den historiska utvecklingen från 1800-talet och framåt inklusive världskrig och globalisering

b. Översikt: Klassen/eleven gör en översikt som beskriver/diskuterar/ analyserar grunddragen i den historiska utvecklingen från 1800-talet och framåt inklusive världskrig och globalisering

3. Demokratins framväxt: En redogörelse över de mänskliga och samhälleliga villkoren för demokratins framväxt och utveckling i Sverige och några andra länder.

4. Tolkningar av historiska skeenden: En presentation av olika syner på några viktiga historiska skeenden

5. Källkritik: Utifrån de olika synerna/tolkningarna introduceras begreppet ”källkritik” – en presentation av de krav man skall ställa på texter, bilder, medier och andra källor samt övningar i hur dessa skall bedömas och värderas.

Till detta har vi fört följande synpunkter:

• Vårat ämne Historia kommer att förändras ganska genomgående i samband med den ”nya” gymnasieskolan. Därför är det absolut nödvändigt att avsätta både tid och utrymme för att vi på ett vettigt sätt skall kunna planera de nya kurserna. Ge ämneskonferensen i Historia tillräckligt med tid för att lyckas med detta uppdrag.

• Innehållet i kursen Historia 1 påminner till viss del om den kurs som vi idag genomför i kursen Historia A – dvs. det finns en klar betoning av de senaste århundradena. Till detta har man från Skolverkets sida lagt en större vikt vid den svenska historien (demokratins framväxt), källkritik och olika tolkningar. För att detta skall vara praktiskt genomförbart så kan inte historieämnets timantal minskas i förhållande till dagens kurs Historia A. Vi är medvetna om att antalet gymnasiepoäng är hälften i förhållande till dagens kurs men här är det innehållet som styr antalet timmar – inte poängen!

• Det finns som jag nämnde ovan en helt annan betoning av den svenska historien i de nya kursplanerna. Detta kommer att ställa krav på lärarna att mer grundligt gå igenom denna del vilket i sin tur innebär att antalet undervisningstimmar ej får minska. Snarast vore det bättre med en utökning av antalet timmar.

• Eftersom vi kommer att läsa både Historia 1 och Historia 2 vid N-programmet, S-programmet, det Estetiska programmet och Handelsprogrammet så måste kursen Historia 1 startas senast i årskurs 2. Om vi dessutom har intentionen att genomföra kurserna Historia 3 och Historia 4 så måste vi kanske genomföra kursen Historia 1 i årskurs 1…

• En av pelarna i historieämnet är momentet källkritik. Vi vet att detta ingår till viss del i en del andra ämnen, men det är historieämnet som klart går igenom olika former av källor med ett ursprung i olika tidsåldrar, från de allra första geologiska källorna fram till dagens IT teknik. Detta är en mycket viktig del för våra elevers samlade skolgång så därför bör de gå igenom denna del av historiekursen relativt tidigt. Detta är ytterligare ett skäl att tidigarelägga den första kursen i ämnet historia i förhållande till dagens kurs Historia A.

Det skulle nu vara mycket intressant att se hur du ser på det nya ämnet...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Detta är en välskriven genomgång av de förändringar samt förväntningar som väntar oss, historielärare läsåret 2007/2008.

Det är glädjande att ämnet historia har tillerkänts den vikt det borde ha i skolan. Samtidigt är det bekymmersamt att så få av oss lärare har en aning hur de goda intentionerna ska omsättas i praktik.

På de program där historia inte har förekommit på senare tid kommer det nog inte vara något större problem att med hjälp av nyskriven lärobok fullfölja läroplanens intentioner.

Men på SP-programmet, där jag undervisar uppstår ett brydsamt problem nämligen:

Hur ska den korta inledande 50 poäng kursen flätas samman tidsmässigt, innehållsmässigt och pedagogiskt med de övriga tre 100 poängs kurser?

På Fredrika Bremergymnasierna har vi startat en debatt om dessa frågor på:

http://fredrikahistoria.blogspot.com/

Kanske kommer alla dessa debatter som växer fram på olika håll leda till en bättre förståelse för de utmaningar vi står inför.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag håller med om att det är glädjande att Historia äntligen har blivit ett kärnämne! Det borde det ha varit från början. Jag glädjer mig också över en ökad betoning på den svenska och nordiska historien eftersom det är en förutsättning att kunna sin egen historia för att kunna förstå vad som händer i övriga världen. Men sedan är det ju en del andra saker som just nu bekymrar mig lite:

Tid för Historia 1 (50 poäng) - Det är viktigt att varje skola får tillräckligt med tid för att kunna behandla denna kurs på ett vettigt sätt. Eftersom våra skolledare ofta stirrar på antalet poäng (som ofta översätts i ett visst antal timmar) så kan det bli mycket knappt om tid - otillräckligt för att klara en kurs med ett sådant digert program. Därför måste man låta innehållet styra antalet timmar inte poängen. Jag hoppas att Skolverket rent centralt kommer att inse sitt misstag och så småningom upphöja kursen till 100 poäng så att våra skolledare vågar ge kursen den tid den förtjänar!

Tid för samtliga kurser - För att det skall vara möjligt att erbjuda samtliga kurser i Historia: Historia 1, Historia 2, Historia 3 och Historia 4 så ser det ut som om man - måste starta Historia 1 under den första terminen i Årskurs 1 och att man - måste parallellköra delar av Historia 3 och Historia 4 om man lägger ut ungefär 2 lektionstillfällen per vecka (vilket är ganska vanligt vid våra gymnasieskolor idag).

Betyg - Skolverket ger oss beskedet att betyg skall sättas i ämnet Historia. Läser man flera kurser i Historia så skall ett betyg sättas i ämnet när den sista kursen är avslutad. Detta enda betyg blir då ämnesbetyget. Frågan som uppstår här är - skall det sättas ett betyg i ämnet som bygger på samtliga kurser, dvs. man har gått igenom samtliga tidigare resultat och sätter ett betyg som visar på elevens insats i samtliga kurser eller skall betyg sättas endast på den sista kursen som då också blir ämnesbetyget? Det verkar ganska självklart att de tidigare insatserna skall vägas in, men vad händer med elever som byter skolor, program, lärare etc... skall vi då begära mer detaljerade genomgångar av elevens insats (det kan ju vara en elev som ligger snubblande nära ett MVG i Historia 1 men som tilldelas betyget VG - detta kommer ej att synas i den nya klassen...)? Här finns inga klara direktiv från Skolverket.

Nya läromedel - Vi kommer behöva nya läroböcker för samtliga kurser. De äldre böckerna kommer att räcka under en viss tid men de nya betoningarna på vissa områden kräver nytt material. Det skall bli intressant att se hur våra läromedelsförlag möter detta behov under de närmaste åren...

Detta var några samlade tankar - vad tycker du?

Edited by Anders MacGregor-Thunell

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är sommarlov, Anders!

Dock tog du i ditt senaste inlägg ett antal viktiga frågor som är nog värda att begrunda samt så småningom ta ställning till.

En sådan fråga är frågan om betyg.

Betyg - Skolverket ger oss beskedet att betyg skall sättas i ämnet Historia. Läser man flera kurser i Historia så skall ett betyg sättas i ämnet när den sista kursen är avslutad. Detta enda betyg blir då ämnesbetyget. Frågan som uppstår här är - skall det sättas ett betyg i ämnet som bygger på samtliga kurser, dvs. man har gått igenom samtliga tidigare resultat och sätter ett betyg som visar på elevens insats i samtliga kurser eller skall betyg sättas endast på den sista kursen som då också blir ämnesbetyget? Det verkar ganska självklart att de tidigare insatserna skall vägas in, men vad händer med elever som byter skolor, program, lärare etc... skall vi då begära mer detaljerade genomgångar av elevens insats (det kan ju vara en elev som ligger snubblande nära ett MVG i Historia 1 men som tilldelas betyget VG - detta kommer ej att synas i den nya klassen...)? Här finns inga klara direktiv från Skolverket.

Så här kan man läsa om Ämnesbetyg i Skolvärden från den 15 juni i år på sidan 29:

”Övergång till ämnesbetyg från kursbetyg innebär att gymnasieskolans utbildningar ska byggas upp av studier i olika ämnen. Ämnena delas i sin tur in i kurser, och eleven läser en eller flera kurser i ett ämne. Eleven får dock betyg på varje kurs. De betygen bildar i slutänden ämnesbetyget. I det uppdrag som Skolverket fick poängterade regeringen att den stora förändringen är att ämnen och utveckling av ämneskunskaper ska lyftas fram som grunden för kunskapsutvecklingen enligt målen för gymnasieskolans olika program. Skolverket har enligt sina egna resonemang inte haft helt lätt att klargöra ämnen och ämneskonstruktioner. De har fokuserat på uppgiften att ämnena ska stödja ämnesbetyg. Skolverket har också haft svårt att tala om vad ska gälla vid betygsättningen när betygen på kurser kopplas ihop för att utgöra ämnesbetyg. När Lärarnas Riksförbund ställt frågan till Skolverket har verket inte kunnat ge något entydigt svar. Regeringen ska komma med anvisningar i en förordning.”

Alltså en betydande osäkerhet i betygfrågan råder, vilket har även du påpekat. Och det kommer att bli regeringen som till syvende och sist ska avgöra hur betygen ska hanteras på skolorna.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Och hur blir det med Hi-50 poängkursen för alla gymnasieelever nu? Kommer den nya borgerliga regeringen fullfölja den planerade satsningen på ämnet historia? Eller kommer den att göra omprioriteringar? Vilka i så fall.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är svårt att säga. Mitt intryck av både Lars Leijonborg och Jan Björklund är att de formulerar sin politik utifrån deras 'magkänslor', snarare än någon faktabas eller verklighetskontroll. En satsning på historia som kärnämne passar bra in med både deras magkänslor (skapandet av en 'svenskhet', t.ex.), men det blir, kanske, en syn på historia som är fokuserade på 'stora män', snarare än rörelse i historia.

Min tips är att Sverige nu kommer att utsättas för betygshysteri av den typen som Storbritannien drabbas av. Betyg från årskurs 6 (eller 1) låter väldigt bra som debattämne … men det är en hel annan sak att skapa någon form av objektivitet i betygssättning över ett helt land. I min bedömning saknar Sverige kompetens i denna typ av betygssättning, men jag tycker att det är mycket sannolikt att Björklund i synnerhet kommer att stressa för att införa någon form av betygssättning, för forms skull.

Ni som arbetar inom skolväsendet kommer med all sannolikhet att ha en hel del mer administrativa jobb att göra med många flera elever (men naturligtvis kommer borgarna att avstå från skattesänkningar, så att man kan anställa extra personal för att täcka merarbetet …). Vi som arbetar på högskole- och universitetsnivå kommer med all sannolikhet att få studenter om ett par år för vilka gapet mellan vad det står i sina betyg och vad de kan faktiskt prestera kommer att vara ännu större än vad den är idag.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Satsning på skolan har varit en av de löften som Lars Leijonborg och speciellt Jan Björklund betonat mest. Nu sitter de i en position där de har möjlighet att förverkliga delar av de löften de givit. Personligen så tycker jag att det skall bli intressant att se hur de förvaltar denna möjlighet.

Då det gäller Historia som kärnämne så är jag övertygad att det kommer att bli kärnämne även med den nya regeringen. Dock hoppas jag att man inser att den nya A-kursen bör vara på 100 poäng (som i stort sett alla andra ämnens A-kurser). Då det gäller innehållet så tycker jag att man kan bibehålla den plan som presenterades i samband med 50-poängs kursen; dvs. en kortare kronologisk översikt, betoning av de sista århundradena, framväxten av den moderna demokratin, mer fokus på tolkningar av historien och ett större utrymme för källkritik (vilket ju är mycket användbart i alla ämnen då det gäller kritisk granskning av det material man använder sig av...). Nästa kurs (enligt det "gamla" förslaget kallat Historia 2) betonar svensk historia på ett helt annat sätt än de tidigare kursplanerna. Detta är också något som jag upplever som positivt. Med den tidigare kunskapen i bagaget - dvs. källkritik och vetenskapen om att historieämnet bygger på olika tolkningar så kan en granskning av den svenska historien tillsammans med den Europeiska bli en positiv upplevelse.

Nu vet vi ju inte om detta arbete som redan utförts kommer att påverka regeringen. Kanske är det så som du säger David att de har ett behov att profilera sig på ett helt annat sätt. Jag tror dock inte skillnaderna kommer bli så stora eftersom förslaget om Historia som kärnämne (till viss del med det presenterade innehållet - dock ej poängantalet) hade ett visst stöd hos historielärarna och grupper som representerar ämnet Historia (bl.a. Historielärararnas Förening). Inom några månader så kommer vi förhoppningsvis ha en klarare bild av vad som kommer hända...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Please sign in to comment

You will be able to leave a comment after signing in



Sign In Now
Sign in to follow this  

×